Det här är en presentation av en spelare med hela 504 FBSK-matcher
i bagaget. Att min före detta pojklagstränare Hans Persson hade det på sitt CV
visste jag inte riktigt under mina ungdomsår i VIF. På den tiden var jag
imponerad över hans sätt att vara en väldigt snäll och ödmjuk tränare som man
kunde lita på. Nu är jag även imponerad över det han bidragit med till klubben.
Jag hoppas att de unga killar vi fått in utifrån följer i ”Hasses” fotspår och
växer ut till det Hasse var och är. En föreningsmänniska med hjärtat på rätta
stället.
Det här är
Hans Persson:
Ålder: 50 år
Bor: Vimmerby
Familj:
Sambo, två barn
Sysselsättning: Lantbrevbärare
I FBSK
mellan åren: 1981-2000
”Skön taktik, grabben!”
Hur ser
ditt liv ut idag?
– Fiske, trav och tips är mina intressen. Jag
försöker springa lite, men jag har ett dåligt knä så det blir inte så ofta.
Stödjer även FBSK genom mitt spelkort och hjälper även till lite vid Bullerby
Cup.
Hur hamnade
du i FBSK?
– Vi var tre målvakter i VIF så det blev att stå
var tredje match och det tröttnade jag på. Sedan var jag kompis med Magnus
Styrbjörn som också spelade i VIF. Eftersom vi inte tillhörde de bättre i laget
så gick vi över till FBSK.
Hur minns
du dina år i FBSK?
– Orsaken att man spelade så många år i FBSK var
för att sammanhållningen var så bra. Jag minns särskilt en match då det var
seriefinal i B-lagsserien mot Gunnebo någon gång på 80-talet. Vi var tvungna
att vinna den matchen och det stod 5-5 när det var 8 minuter kvar. Jag hade
precis frågat domaren hur lång tid det var kvar av matchen och fick veta
ovanstående. Jag sa då till Jörgen Karlsson ”okej, vi väntar 7 minuter till”.
Varpå en Gunnebo-spelare sa ”skön taktik, grabben”. När det var en minut kvar
gjorde Jörgen Karlsson det avgörande målet, 6-5 till oss. Varpå jag gick fram
till Gunnebo-spelaren och sa ”skön taktik, grabben”. Då var jag nära att få en
smäll.
Du är ju en
av de som spelat flest matcher av alla i FBSK. Tänkte du under karriären att du
ville komma upp i så många matcher som möjligt eller blev det bara så?
– Från början tänkte man inte så mycket på det,
men ju mer matcher man spelade desto mer ville man ju gärna slå det där
rekordet som Anders ”Fröbbe” Fröberg har. Tyvärr blev jag skadad så nu
överlåter jag ”Kåre” att slå det.
Min far,
Magnus Johansson, spelade med Hasse ett antal år. Jag minns att han tidigare
beskrivit Hasse som en allround spelare med stor arbetskapacitet. När jag
frågade om en djupare beskrivning fick jag följande svar:
”Hasse var
urtypen för en lagspelare. Han jobbade hårt i 90 minuter och klev aldrig undan.
Han spelade mest på mittfältet, men var allround. Jag tror han gjorde några
inhopp som målvakt till och med.
Något jag
minns var att jag och Hasse båda var ganska fula i vårt spel, i alla fall i
början av våra karriärer. Det var skönt att Hasse kom till FBSK för då var jag
inte så ensam om korten. Vi hade nästan en tävling om vem som drog på sig flest
kort under säsongen. Vi snittade säkert ett per match!
Utanför
planen var Hasse dock en väldigt lugn och sansad kille. En riktig lagspelare
som sagt. Jag tror att vi hann spela 4 säsonger tillsammans innan jag skadade
mig. Mer ödmjuk kille får man leta efter.”